Foto: Johan Stigholt

Mirja Arnshav är arkeolog med särskilt intresse för hav, minne och det nära förflutna. Hon disputerade 2020 med avhandlingen De små båtarna och den stora flykten. Arkeologi i spåren av andra världskrigets baltiska flyktbåtar. Pågående forskning handlar om begäret efter svartek från historiska skeppsvrak och ingår som ett delprojekt inom det RJ-finansierade forskningsprogrammet Den glömda flottan. Mirja är verksam som forskningssamordnare vid Sjöhistoriska museet.

Maria Bäckman är docent och lektor i etnologi vid Stockholms universitet. Bäckmans forskningsintressen har rört sig i skärningspunkten mellan föreställningar om ungdom, kön och sexualitet. Till detta kan fogas ett intresse för frågor knutna till etnicitet och lokala betydelser av svenskhet. Pågående forskningsprojekt (finansierat av VR) behandlar ur ett funktionsnormativt perspektiv de komplexa relationer som många människor med synnedsättning utvecklar till den vita käppen som ett vardagligt hjälpmedel. Bäckman har även intresserat sig för metodfrågor rörande kulturhistorisk forskning, utvecklat metoder för undervisning på det kulturhistoriska området samt forskat om museisamlingar, med särskilt fokus på frågor om arkivalier och fotohistoria.

Simon Ekström är professor i etnologi vid Stockholms universitet där han också är knuten till Centrum för maritima studier (Cemas). Ekströms forskningsintressen inbegriper vanligen olika aspekter av död, kulturarv och materialitet. Till de senare publikationerna hör Humrarna och evigheten. Kulturhistoriska essäer om konsumtion, begär och död (Makadam 2017), Djur. Berörande möten och kulturella smärtpunkter (red. Simon Ekström och Lars Kaijser, Makadam 2018) samt Sjödränkt. Spektakulär materialitet från havet (Makadam 2021).

Elin Franzén är etnolog vid Stockholms universitet och forskar om medier och teknik som meningsskapande gränssnitt i vardagen, däribland radiomediets närvaro i människors liv och innebörderna av att använda papper och penna i ett digitaliserat samhälle. Ljudens betydelser för våra relationer till platser har utgjort ämne för en rad undersökningar och utställningar i etnologiska och konstnärliga sammanhang.

Mats Hellspong är professor emeritus i etnologi. Han har skrivit bl.a. Land och stad (1972, tillsammans med Orvar Löfgren), Boxningssporten i Sverige. En studie i idrottens kulturmiljö (diss. 1982), Den folkliga idrotten. Studier i det svenska bondesamhällets idrotter och fysiska lekar under 1700- och 1800-talen (2000), Herrgårdsromantik och statarelände (2005, tillsammans med Karin Lindvall och Angela Rundquist) och Stadion och Zinkensdamm. Stockholms idrottspublik under två sekler (2013). Redaktör för tidskriften Rig 1983–1996.

Mattias Frihammar är docent i etnolog vid Stockholms universitet med intresse för kulturarvsfrågor. Han disputerade 2010 på en avhandling om (re)produktion av samtida kunglighet i Sverige. Sedan dess har han i olika projekt, inklusive studier av veteranbåtsentusiasters användning av det förflutna och kulturarvsprocesser inom stadsbyggnad, utforskat relationen mellan officiella kulturarvsinstanser och lustdrivna aktörer. Han har även deltagit i tvärvetenskapliga projekt om kalla krigets kulturarv och kulturella aspekter av hanteringen av invasiva främmande arter.

Lotten Gustafsson Reinius har under merparten av sitt yrkesliv rört sig mellan museer och akademi, mellan södra och norra Djurgården. Grundutbildning och doktorsavhandling i etnologi skrevs på Lusthusporten. Hon har forskat och skapat publik verksamhet på Skansen, Sjöhistoriska museet och Etnografiska museet, där hon även var museichef. Sedan 2016 delar hon sin tid mellan Stockholms universitet och Nordiska museet som Hallwylsk professor i etnologi. Ett pågående RJ-projekt rör förlust och återförtrollning av skog. I sin forskning förenar hon miljöhumaniora med perspektiv på expressiv kultur.

Cecilia Hammarlund-Larsson är tidigare intendent vid Nordiska museets avdelning för kulturhistoria och då med särskilt ansvar för de nationella minoriteternas kulturhistoria och Nordiska museets historia. Hon har publicerat sig inom olika ämnesområden, exempelvis Nordiska museets historia, kulturmiljövård och den offentliga sektorns arkitektur

Lars Kaijser är professor i etnologi vid Stockholms universitet. Han har i sin forskning intresserat sig för de kulturella villkor som påverkar förmedlingen av varor, kunskap och upplevelser. Han har studerat detaljhandel, populärmusik samt kultur- och naturarvsfältet. För närvarande arbetar han med ett projekt om hanteringen av invasiva främmande arter.

Maja Lagerqvist är docent och lektor i kulturgeografi på Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet. Hennes forskning rör sig kring frågor om natur- och kulturarv, platsers historiska geografi och förändringar över tid, fritidshusets som betydelsefull men konfliktfylld plats samt ungas vardagsmobilitet. Aktuella projekt fokuserar på barns skolvägar i historien, stigkonflikter i skogen samt svenska samhällets hantering av det som kategoriseras som invasiva främmande arter.

Annika Strandin Pers är filosofie doktor i kulturgeografi och arbetar som forskare på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet. De historiska kartorna lockade henne till den historiska geografin och ett tidigt fokus på människans nyttjande av våtmarker och historiska landskap. Senare forskning har bland annat berört kulturarv, plats och minnen, till exempel i konflikter kring delat användande av sommarstugor. I aktuella projekt studeras barns skolvägar i ett historiskt perspektiv, återskapandet av våtmarker samt möten och konflikter i friluftslivet i skogen.

Anders Telenius är forskare och docent i växtekologi. Han har under lång tid varit verksam som universitetslektor i ekologi vid Stockholms universitet samt vid flera andra lärosäten. Fram till pensioneringen 2023 ledde han verksamheten inom den svenska delen av det internationella nätverket för ditgitalt tillgängliggörande av data om biologisk mångfald (Global Biodiversity Information Facility) vid Naturhistoriska riksmuseets forskningsavdelning. Hans huvudsakliga egna forskningsintressen rör evolutionen av växters spridningsstrategier och vegetationsdynamik i kulturlandskapet.

Antologin

Se där! En guide till Djurgårdens minneslandskap

I denna lustfyllda antologi guidar tolv etnologer och kulturhistoriker läsaren till att upptäcka Djurgården på nytt.