Centrum för mikrohistorisk forskning – Stockholm

Centrum för mikrohistorisk forskning – Stockholm är en systerinstitution till Center for Microhistory – Reykjavík, som etablerades vid Islands universitet av professor Sigurður Gylfi Magnússon 2003.

Personer på en gata i Stockholm kring år 1900

Romsk familj med barn på Skeppsbron kring sekelskiftet 1900. Fotograf okänd. SSMF072891S

Forskningsmiljö mitt i historien

Avdelningen Museer och konst är en del av kulturförvaltningen i Stockholms stad. Här ingår Stadsmuseet, Medeltidsmuseet, Stockholm konst och Stockholmia – forskning och förlag. Den mikrohistoriska forskningsmiljön på avdelningen samlar forskare från ämnen som historia, etnologi, konstvetenskap, arkitektur, arkeologi och klassiska språk. Närheten till museernas kulturhistoriska samlingar inspirerar till forskning. Här finns fotografier, föremål, konst och arkivhandlingar som berättar om stadens historia.

Kunskap och kreativitet

I samarbete med både akademi och andra kulturarvsinstitutioner driver vi mikrohistoriska forskningsprojekt om staden. Vi anordnar seminarier, föreläsningar och konferenser. Forskningsresultat kan berika samlingarna med ny kunskap och bidra till utställningar och publika program. I museernas olika former för att berätta om historia uppstår också ny kunskap. Tillsammans med bland andra vår samarbetspart Konstfack, undersöker vi löpande den kreativa  skärningspunkten mellan kunskapsbyggande och gestaltande.

Samarbetspartner

Centrum för mikrohistorisk forskning samarbetar med flera institutioner och organisationer. För närvarande är tre parter fasta:

  • Center for Microhistorical Research. Sigurður Gylfi Magnússon, Reykjavík university
  • Mikrohistoria på Konstfack. Magnus Bärtås, Konstfack
  • Re-invent: Centrum för studier om den dynamiska staden. Apostolis Papakostas, Södertörns högskola

Om mikrohistoria

Mikrohistoria är sedan begreppet myntades på 1970-talet en av de mest produktiva och innovativa trenderna inom historieskrivning. Konventionell historia behandlar epoker, processer och samband, omvälvande händelser och betydelsefulla personer. Mikrohistoria fokuserar på enskildheter i vardagen, med människor eller föremål i centrum utifrån en mångfald av källor och metoder. Vardagen brukar framhållas framför den stora historiens omvälvande skeenden. Det finns en öppenhet för materialets mångtydighet, reflektioner kring tolkning, liksom en stor vikt vid berättande. De levnadsöden som lyfts fram är ofta de som har saknat en röst och ett ansikte.

Stadens mikrohistorier

Svensk såväl som internationell stadshistorisk forskning har länge haft fokus på långsiktiga förlopp; bebyggelseutveckling och monument, infrastruktur och politik. Människor har skymtat förbi som skuggor. Våra samlingar ger förutsättningar till en forskning som undersöker den levda stadens villkor.

Samlingsforskning

Tingens metod, föremålsbiografier och andra metoder betonar hur materialiteten påverkar vardagslivet. Trots ökad popularitet är användandet av föremål, fotografier och konst som material ännu en underutnyttjad resurs. Centrum för mikrohistorisk forskning ser samlingarnas föremål, konst och fotografier som aktiva objekt som kan erbjuda nya perspektiv och berättelser och avslöja hisnande sammanhang.

Språk och gestaltning

Mikrohistoria är berättande. Skrivandet är både en representationsform och ett verktyg för analys. Andra former för berättande är mindre prövade. Centret undersöker hur mikrohistoria kan förmedlas genom utställningsmediet, filmen eller den konstnärliga tolkningen – och hur andra representationsformer i sin tur kan inverka på forskningen, så som skrivandet alltid påverkar det skrivna.

Mikrohistorier: Ny publikationsserie på Stockholmia

Inom centret lanseras en ny skriftserie, som är kollegialt granskad och därmed ger akademiska poäng. Samtidigt är den bildsatt och redaktionellt bearbetad enligt Stockholmia förlags devis ”tillgängligt på vetenskaplig grund”.

Forskningsinitiering och forskningsprojekt

Ett delsyfte med Centrum för mikrohistorisk forskning är att väcka intresse för samlingarna och initiera nya forskningssamarbeten. För närvarande söker vi forskningsmedel från Vetenskapsrådet för projektet ”Världens teater. Torget, gatan, krogen och rätten i Stockholm 1650-1900.”

Världens teater. Torget, gatan, krogen och rätten i Stockholm 1650–1900

I projektet Världens teater arbetar vi mikrohistoriskt för att komma nära det förflutnas urbana vardag under 250 år,  1650 till 1900 – före det demokratiska genombrottet. Med nedslag på platser som hör till gatan, torget, krogen och rätten.

Som huvudstad och centrum för administration, politik, handel, sjöfart, industri och kultur har Stockholm alltid lockat många människor. Materialläget är unikt. Ingen annan svensk urban offentlighet har dokumenterats i samma utsträckning som i Stockholm. Projektet använder handlingar från domstol och polis, uppteckningar och fotografiskt material ur samlingar. Material som  i mycket liten utsträckning har använts i forskning tidigare. Världens teater samlar forskare med gedigen erfarenhet av urbanitet och mikrohistoriska metoder. Genomgående undersöks också hur kunskapen om staden kan berikas genom nya metoder för att studera och presentera fotografi.