Centrum för mikrohistorisk forskning – Stockholm

Romsk familj med barn på Skeppsbron kring sekelskiftet 1900. Fotograf okänd. SSMF072891S

Forskningsmiljö mitt i historien

Avdelningen Museer och konst är en del av kulturförvaltningen i Stockholms stad. Här ingår Stadsmuseet, Medeltidsmuseet, Stockholm konst och Stockholmia – forskning och förlag. Den mikrohistoriska forskningsmiljön på avdelningen samlar forskare från ämnen som historia, etnologi, konstvetenskap, arkitektur, arkeologi och klassiska språk. Närheten till museernas kulturhistoriska samlingar inspirerar till forskning. Här finns fotografier, föremål, konst och arkivhandlingar som berättar om stadens historia.

Kunskap och kreativitet

I samarbete med både akademi och andra kulturarvsinstitutioner driver vi mikrohistoriska forskningsprojekt om staden. Vi anordnar seminarier, föreläsningar och konferenser. Forskningsresultat kan berika samlingarna med ny kunskap och bidra till utställningar och publika program. I museernas olika former för att berätta om historia uppstår också ny kunskap. Tillsammans med bland andra vår samarbetspart Konstfack, undersöker vi löpande den kreativa  skärningspunkten mellan kunskapsbyggande och gestaltande.

Samarbetspartner

Centrum för mikrohistorisk forskning samarbetar med flera institutioner och organisationer. För närvarande är tre parter fasta:

• Center for Microhistorical Research. Sigurður Gylfi Magnússon, Reykjavík university
• Mikrohistoria på Konstfack. Magnus Bärtås, Konstfack
• Re-invent: Centrum för studier om den dynamiska staden. Apostolis Papakostas, Södertörns högskola

Om mikrohistoria

Mikrohistoria är sedan begreppet myntades på 1970-talet en av de mest produktiva och innovativa trenderna inom historieskrivning. Konventionell historia behandlar epoker, processer och samband, omvälvande händelser och betydelsefulla personer. Mikrohistoria fokuserar på enskildheter i vardagen, med människor eller föremål i centrum utifrån en mångfald av källor och metoder. Vardagen brukar framhållas framför den stora historiens omvälvande skeenden. Det finns en öppenhet för materialets mångtydighet, reflektioner kring tolkning, liksom en stor vikt vid berättande. De levnadsöden som lyfts fram är ofta de som har saknat en röst och ett ansikte.

Stadens mikrohistorier

Svensk såväl som internationell stadshistorisk forskning har länge haft fokus på långsiktiga förlopp; bebyggelseutveckling och monument, infrastruktur och politik. Människor har skymtat förbi som skuggor. Våra samlingar ger förutsättningar till en forskning som undersöker den levda stadens villkor.

Samlingsforskning

Tingens metod, föremålsbiografier och andra metoder betonar hur materialiteten påverkar vardagslivet. Trots ökad popularitet är användandet av föremål, fotografier och konst som material ännu en underutnyttjad resurs. Centrum för mikrohistorisk forskning ser samlingarnas föremål, konst och fotografier som aktiva objekt som kan erbjuda nya perspektiv och berättelser och avslöja hisnande sammanhang.

Språk och gestaltning

Mikrohistoria är berättande. Skrivandet är både en representationsform och ett verktyg för analys. Andra former för berättande är mindre prövade. Centret undersöker hur mikrohistoria kan förmedlas genom utställningsmediet, filmen eller den konstnärliga tolkningen – och hur andra representationsformer i sin tur kan inverka på forskningen, så som skrivandet alltid påverkar det skrivna.

Mikrohistorier: Ny publikationsserie på Stockholmia

Inom centret lanseras en ny skriftserie, som är kollegialt granskad och därmed ger akademiska poäng. Samtidigt är den bildsatt och redaktionellt bearbetad enligt Stockholmia förlags devis ”tillgängligt på vetenskaplig grund”.

Forskningsinitiering och forskningsprojekt

Ett delsyfte med Centrum för mikrohistorisk forskning är att väcka intresse för samlingarna och initiera nya forskningssamarbeten.

Skådespelaren och tecknaren Axel Fredrik Cederholm

I mars 2025 utkom monografin ”1800. Skådespelaren, tecknaren Axel Fredrik Cederholm och landskapet”, på Stockholmia förlag. Författare är Anna Brodow Inzaina, filosofie doktor i konstvetenskap.

Axel Fredrik Cederholm var verksam i Stockholm under det tidiga 1800-talet – en hyllad aktör på sin tid men senare nästan helt bortglömd. Studien förenar kultursociologiska teorier med ett mikrohistoriskt perspektiv och belyser en tid av omvälvande förändringar i kulturlivet, då konstnärliga ideal och sociala ambitioner korsades på nya sätt.

Genom att skildra Cederholms dubbla roller – som yrkesverksam skådespelare och landskapsmålare med särskild inriktning på engelska parker – ger boken en unik inblick i dåtidens konstnärliga villkor, utbildning och karriärvägar.

Forskningen har bedrivits med stöd av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse och Stiftelsen Gunhild och Sigrid Rossanders donationsfond.

Projekt Arsenalsteatern

Palatset Makalös var en av Stockholms mest praktfulla barockbyggnader, beläget i Kungsträdgården. Mellan 1793 och 1825 inrymde det Arsenalsteatern – Kungliga teatrarnas dramatiska scen, ritad av Carl Fredrik Sundvall. Teatern var en central kulturinstitution innan både den och palatset gick förlorade i en brand 1825.

Forskningsprojektet Från palats till teater undersöker Arsenalsteatern som arkitektoniskt och socialt rum samt arbetsplats under dess verksamma år. Projektet förenar arkitektonisk rekonstruktion i en skalenlig modell med materialanalyser av bevarade byggnadsdelar och arkivstudier för att närma sig teaterns gestaltning och funktion.

Arbetet har inletts med en startsumma om 80 000 kronor för ritningar och modellbygge, men den fortsatta finansieringen är ännu inte avgjord.

Kvinnan bakom Vasaskeppet. En biografi över Margareta Nilsdotter.

Annika Sandén, filosofie doktor och docent i historia.

Projektet syftar till att följa borgmästaränkan och affärskvinnan Margareta Nilsdotters märkvärdiga livsresa – och genom den analysera näringslivet i 1620-talets Stockholm, borgerskapets nätverk, platser och rumslighet i staden. Liksom borgerskapskvinnornas villkor inom äktenskap och familj. En mikrohistorisk undersökning av liv och villkor i huvudstaden under begynnelsen av den svenska stormaktstiden.

Projektet är ett samarbete mellan Vasamuseet och Stockholms stadsmuseum, och är finansierat av Olle Engkvists stiftelse. Projektet kommer 2027 utmynna i en monografi som ges ut på Stockholmia förlag.

Världens teater. Torget, gatan, krogen och rätten i Stockholm 1650–1900

I projektet Världens teater arbetar vi mikrohistoriskt för att komma nära det förflutnas urbana vardag under 250 år,  1650 till 1900 – före det demokratiska genombrottet. Med nedslag på platser som hör till gatan, torget, krogen och rätten.

Som huvudstad och centrum för administration, politik, handel, sjöfart, industri och kultur har Stockholm alltid lockat många människor. Materialläget är unikt. Ingen annan svensk urban offentlighet har dokumenterats i samma utsträckning som i Stockholm. Projektet använder handlingar från domstol och polis, uppteckningar och fotografiskt material ur samlingar. Material som  i mycket liten utsträckning har använts i forskning tidigare. Världens teater samlar forskare med gedigen erfarenhet av urbanitet och mikrohistoriska metoder. Genomgående undersöks också hur kunskapen om staden kan berikas genom nya metoder för att studera och presentera fotografi.