Projektledning, förvaltning och organisation

Projektet tilldelades 8 472 000 kronor i utlysningen ”Samlingarna och forskningen” från Riksbankens jubileumsfond och Vitterhetsakademin i 2016 års sökomgång.

Projektet förvaltades av Stadsmuseet i Stockholm.

Projektledare: Rebecka Lennartsson, Stockholmia/Stadsmuseet i Stockholm.

Projektadministratör: Karin Carlsson, Historiska institutionen, Stockholms universitet.

Projektbeskrivning i korthet

I arkiv och samlingar finns ledtrådar till ett brokigt förflutet, okända för de flesta. Genom projektet ska samlingarnas potential tas till vara för att skapa en mångdimensionell historieförmedling om staden. Utgångpunkt för projektet är tre hinder för tillgång till kulturarvsinstitutionernas samlingar:

• Stora delar av samlingar och arkiv är inte digitaliserade
• Sökbarheten för digitaliserat material är begränsad
• Mångfaldsperspektiv saknas

Teknik och plattformar för tillgängliggörande är ofta relativt väl utvecklade. Vad som saknas är sammanhang som lyfter och länkar samman de många berättelser som föremål, dokument, fotografi, konst och ritningar bär på. Kulturarvsinstitutionernas uppdrag att bidra till en pluralistisk historiesyn och mångfald i kulturarvet är en synnerligen aktuell fråga. Trots det påtalas ofta brister. Tid, medel och nya arbetssätt krävs. Projektets syfte är att utveckla en metod som förenar antikvariers och forskares kunskap om samlingarna. Genom att länka samman stadens rum med ting, bilder och dokument som analyseras av forskare utifrån olika perspektiv, kan stadens mångfaldiga historia levandegöras genom digital teknik på nya sätt.

Vi samlar forskare och kulturarvsinstitutioner kring temat ”bekönade rum” för att utarbeta en metod som överbryggar glappet mellan forskning, digitalisering och virtuellt tillgängliggörande.

Medverkande institutioner

• Centrum för näringslivshistoria (CFN)
• Nordiska museet (NM)
• Stockholms stadsarkiv (SSA)
• Stadsmuseet i Stockholm (SSM)
• Stockholms universitet (SU)
• Stockholmskällan (SK)
• Uppsala universitet (UU)

Med utgångspunkt i urbana rums mångfacetterade historia skapas ett metodutvecklande samarbete mellan museer, arkiv och forskare. Genom att beforska, kontextualisera och digitalt sammanföra olika typer av källmaterial med anknytning till staden, vill vi öka samlingarnas sökbarhet och tillgänglighet för både forskare och allmänhet. Förmedling sker genom medverkande institutioners respektive plattformar och databasen Stockholmskällan.

Genusperspektiv på stadens rum

De rum som valts för delstudierna har både fysiska och mentala gränser och en distinkt genusprägel, men utmärks också av gränsöverskridanden i spänningsfälten mellan moderna dikotomier som offentligt och privat, arbete och fritid, smutsigt och rent, konsumtion och produktion. Vi vill undersöka dessa spänningsfält i följande delstudier:

• Skyltfönstret, Klara Arnberg, Institutionen för ekonomisk historiska och internationella relationer, Stockholms universitet och Orsi Husz, Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet
• Köksingången, Karin Carlsson, Historiska institutionen, Stockholms universitet
• Bordellen, Rebecka Lennartsson, Stockholmia – forskning och förlag
• Kaféet, Ulrika Torell, Nordiska museet, Stockholm
• Parken, Thomas Wimark, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet

Delstudierna har beröringspunkter både tematiskt och teoretiskt. Samtidigt representerar de urbana rum med olika funktion, laddning och karaktär. Genom den separata köksingången skapades en utdragen gräns mellan det privata och offentliga rummet. Den byggdes för att dölja vissa individer och varor och kom att fungera som en dold passage för i första hand arbetarnas arbete och rörelser i borgarklassens påkostade bostäder. Här möttes tjänstefolk, is- och vedkarlar, försäljare och budpojkar utan att ens portvakten hade koll. Genom den handel som där pågick skapas också kopplingar till de projekt som berör kafékultur och skyltfönster, där andra sidor av konsumtion analyseras i relation till urbanitet. Köksvägen var också porten till en maskulint laddad offentlighet, och innebar en passage till en klasskodad femininitet med koppling till gatan. I projektet representerar kaféet ett semi-privat hägn som i sin tur skapar en kontrast till gatans öppna rörlighet. Kaféet används här för att analysera hur tillträden och gränser för stadens invånare skapas. Ungkarlskaféer, schweizerier, damkaféer, tonårsfik och dagens kaféer med snabbservice utgör exempel på rum med olika kodning. Ett annat semi-privat rum är bordellen, som både befinner sig i marginalen och hjärtat av den urbana erfarenheten. Rummet utmanar, implicerar och förstärker gränserna för det urbana. I delstudien undersöks hur bordellen påverkar stadens rumslighet, gränsdragningar och mäns och kvinnors rätt till rörelse och rum. Den klassaspekt som synliggörs får en annan betydelse när skyltfönster och industriutställningar lyfts fram för att studera stadens konsumtionskultur. Genom att studera materiell och visuell utformning av skyltfönster analyseras hur seendet formats utifrån genus och klass. Dessa rum skapades utifrån samma professionella kunskapsbas men hade olika könskodning. Här kom kvinnan att bli den föreställda konsumenten, medan mannen stod i centrum för entreprenörs- och företagarbegreppet. Villkoret för den kvinnliga konsumenten utgjorde också en gräns mot andra ”offentliga kvinnor”. Om skyltfönstret har fysiska gränser, kan parken ses som dess motsats. Till skillnad från många andra länder saknar den svenska parken ofta gränser i form av öppettider och regler. Först när osynliga praktiker uppmärksammas sätts parkens fria offentlighet ifråga och exkludering blir blottlagd. Denna delstudie kartlägger könsrelationer och icke-normativa sexuella praktiker i parker under 1900- och 2000-tal.

Projektgrupp

Projektgruppen är sammansatt av projektets forskare och representanter från alla anslutna kulturarvsinstitutioner. En referensgrupp sammanträder tre gånger, och består av följande:

Johann Berg, projektledare Digitala Museet, Världskulturmuseerna, Stockholm/Göteborg
Heiko Droste, Prof. Stads- och kommunhistoriska institutet SU
Kathy Hauptman, Chef, Historiska museet, Stockholm
Phil Hubbard, Prof. Urban studies, King’s College, London, UK
Jens Rydström, Prof. Genusvetenskapliga institutionen, Lund

Projektet ”Bekönade rum” pågick mellan 2017 och 2020, och resulterade i en antologi, ett antal artiklar, en mängd digitaliserat och kontextualiserat material.

Avslutande konferens

Projektet avslutades med konferensen ”Behind the Scenes of the City” som ägde rum 25–26 oktober 2021 på Stadsmuseet i Stockholm.

Länk till liveinspelningar från konferensen

Gendered spaces, summary of the project

Through a close collaboration between museums, archives and researchers, the project Gendered spaces contributes to a broad dissemination of knowledge about the intersectional layers of urban spaces. The aim is to develop a method that enables pluralistic descriptions of museum collections, which in turn will enhance the searchability of digitized material and form a basis for complex scholarly analysis. In order to develop this method, a close cooperation between scholars and archivist I required. This part of the project also forms the basis for several studies focusing different urban spaces.