Konferenser och seminarier

Vårt centrum för mikrohistorisk forskning anordnar såväl seminarier som konferenser.

Mikrohistoriska seminariet

Centrum för mikrohistorisk forskning anordnar seminarier som utgår från presentation av nyupptäckta eller underutnyttjade kulturarvsmaterial. Vi bjuder in forskare och sakkunniga för att diskutera källornas potential utifrån skilda perspektiv, ofta i samverkan med andra. Vi rör oss i skärningspunkten mellan det kunskapsbyggande och det gestaltande. Samtalen modereras men är öppna och prövande.

Kontakta oss om du vill få inbjudningar till kommande seminarier:

Kontakta oss

Mikrohistoriskt seminarium: Maria Magdalena Mathsdotter

20 oktober 2026 på Stadsmuseet i Stockholm.

Wilhelm Lundbergs ateljé, 1860-tal, Stockholm

Anmälan

Anmäl dig till seminariet, Esmaker

Beskrivning

År 1864 spände Maria Magdalena Mathsdotter på sig skidorna från platsen för vinterbeten vid Ångermanlands kust för att ta sig till Stockholm. Hon var same och ville föra fram frågor om samiska villkor: markrättigheter och skolgång för samiska barn. Hon sökte audiens hos kungen – och fick gehör. Vem var hon? Hur kom det sig att just hon reste till huvudstaden för att föra samernas talan?

Utgångspunkten är några nyfunna fotografier av Maria Magdalena Mathsdotter (1835–1873) tagna i Wilhelm Lundbergs fotoateljé i Stockholm. Maria Magdalena besökte Stockholm två gånger, 1864 och 1866. Vi inleder med en levnadsteckning för att sedan placera henne i ett större sammanhang. Hur har den samiska kampen sett ut under senare delen av 1800-talet och det tidiga 1900-talet? Vi gör nedslag hos en senare rättighetskämpe, Elsa Laula Renberg, och får inblick i olika sätt att presentera historiska personer. Som avslutning blir det gemensam diskussion.

Medverkande

Maria von Scheele, fotoantikvarie på Stadsmuseet i Stockholm.
Rolf Peter Ericson, historiker som under många år haft stadsvandringar i Maria Magdalenas fotspår i Stockholm.
Mats Kejonen, serietecknare som arbetar med en ny seriebok om Elsa Laula Renberg.

Arrangörer

Arrangörer är Sameföreningen i Stockholm och Stadsmuseet. Programmet genomförs med medel från statsbidraget till förvaltningskommuner som ingår i förvaltningsområdena för nationella minoritetsspråk (finska, meänkieli och samiska).

Konferenser – aktuella och tidigare

Faces in the Crowd: Microhistory, Material, and Memory in the Digital Age

20–21 augusti 2026, at the City Museum of Stockholm.
(på engelska)

Description

In our digital age, the hidden treasures of museums and archives are becoming increasingly accessible for research. Images and materiality are highlighted as essential media for cultural expression and historical storytelling in a visually saturated era. Emerging technologies also enable the visual fabrication of history, serving personal, cultural, and political purposes. At the same time, rapid technological development generates new research areas, scholarly questions, and the capacity to process vast amounts of material.

What happens to history when the focus shifts toward big data and AI? How do we retain the microhistorical attention to detail and to the experiences of individuals from the past? In what ways can new technologies enhance our ability to use both images and text as historical sources? In what ways can microhistorical research respond responsibly to new technologies in the often contentious landscape of history? How do we maintain critical distance, source criticism, and empathetic understanding?

We invite you to a multidisciplinary research conference exploring new methods, materials, and possibilities at the intersection of microhistory, visual culture, representation, and the digital humanities. The conference seeks to foster dialogue on how digital and AI-driven tools may influence the practice of microhistory and the ways in which we construct, interpret, and share histories.

The conference is funded by the Swedish Research Council and marks the concluding event of the project City Faces: Visual Culture and Social Structure in Stockholm, 1880–1930.

Questions?

Please contact Rebecka Lennartsson:

Rebecka.lennartsson@stockholm.se

För bildningens skull. Amatören och kulturens professionalisering 1750–1850

17–18 september 2026:

Under 1700-talet förknippades amatörskap ofta med bildning, social status och utvecklad smak. Under 1800-talet förändrades denna position i takt med att konstnärliga och vetenskapliga verksamheter professionaliserades och organiserades i tydligare yrkesfält. Samtidigt fortsatte amatörer att spela en viktig roll i kulturlivet – som utövare, samlare, mecenater och förmedlare. I vår egen tid kan vi se ett förnyat intresse för amatörkultur, men i andra sammanhang – exempelvis på digitala plattformar där deltagande snarare än professionalism står i centrum.

Konferensen ”För bildningens skull: amatören och kulturens professionalisering 1750–1900” vill belysa amatörens plats i denna historiska omvandling och uppmärksamma gränsdragningar mellan professionell och amatör. Hur förändrades relationerna mellan amatörer och professionella inom olika kulturella verksamheter? Vilka sociala miljöer och institutionella sammanhang möjliggjorde amatörers deltagande i kulturlivet? Och hur kan amatörers verksamheter studeras genom samlingar, arkiv och visuellt källmaterial?

Konferensen är finansierad av Riksbankens jubileumsfond som en forskningsinitiering till en kommande forskningsansökan.

Tidigare seminarier

Opålitliga källor? Underhållning, reklam och vetenskap vid förra sekelskiftet

26 september 2023:

Genomfördes i samarbete med Världskulturmuseerna. Smakprov ur Stadsmuseets varietésamling presenterades. Medverkade gjorde Leif Runefeldt, professor i idéhistoria, projektledare/författare Johanna Berg från Världskulturmuseerna och Åsa Bharathi Larsson, filosofie doktor och universitetslektor, Södertörns högskola. Seminariet diskuterade 1800-talets visuella kultur, problematiska källor och skandinavisk kolonialism.

Gustaf Kolthoffs expedition till Spetsbergen och Grönland år 1900 i personliga brev och berättelser från Biologiska museet

27 november 2025:

Genomfördes i samarbete med Biologiska museets vänner. Utifrån ett tidigare oanvänt material, bland annat personliga brev från upptäcktsresande Kolthoffs unga assistent Cyrus Widell, diskuterades 1900-talets natursyn, relationen till andra djur och utforskande av Arktis i slutet av 1800-talet. Medverkade gjorde Anders Ekström, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, Biologiska museets vänners vice ordförande Anders Telenius, biolog och forskare, och Anna Furumark, utställningsproducent och ättling till en forskningsresande.